Information, frågor och svar med anledning av coronaviruset

Nyhet
31 Mar 2020
Nyhetsrum

ÅTGÄRDER FRÅN REGERINGEN

Nya regler om korttidsarbete

För att företagen ska kunna behålla sin personal under kommande period och stå redo för att snabbt kunna återuppta verksamheten när situationen förändras införs nya regler om s.k. korttidsarbete. En sådan åtgärd kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat utanför företagets kontroll. Förslaget bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete, men där subventioneringsgraden nu utökas. Begreppet korttidsarbete innebär att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd till företaget. De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april 2020, men tillämpas redan från den 16 mars 2020 och under hela 2020.  

Reglerna om korttidsarbete innebär att den anställde reducerar sin arbetstid men samtidigt får i de flesta fall behålla över 90 procent av ordinarie lön. När det gäller reducering av arbetstiden utgår denna från tre nivåer; 20, 40 eller 60 procent, som innebär minskade kostnader för arbetsgivaren med 19, 36 respektive 53 procent. Beräkningsnivåerna är baserade på ett lönetak om 44 000 kronor. För anställda med en högre lön kommer arbetsgivaren att behöva ansvara för eventuell överskjutande del över lönetaket. Detta kan illustreras enligt följande:

Nivå

Minskad arbetstid

Minskad lön

Arbetsgivare

Stat

Minskad kostnad arbetsgivare

Nivå
1
Minskad arbetstid
20%
Minskad lön
4%
Arbetsgivare
1%
Stat
15%
Minskad kostnad arbetsgivare
-19%
Nivå
2
Minskad arbetstid
40%
Minskad lön
6%
Arbetsgivare
4%
Stat
30%
Minskad kostnad arbetsgivare
-36%
Nivå
3
Minskad arbetstid
60%
Minskad lön
7,5%
Arbetsgivare
7,5%
Stat
45%
Minskad kostnad arbetsgivare
-53%

Ansökan till Tillväxtverket   

När det gäller ansökningsprocessen avseende stödet för korttidsarbete ska sådan ansökan lämnas in till Tillväxtverket. För att kunna ansöka om stödet krävs att arbetsgivaren kan visa på de på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som de drabbas av med anledning av coronaviruset. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. Ansökningar kan inges från och med den 7 april 2020.              

Ytterligare krav rörande korttidsarbete

Reglerna innebär vidare att flera andra förutsättningar ska vara uppfyllda, t.ex.:

  • Det ska finnas stöd för korttidsarbete i centrala kollektivavtal. Sedan krävs att lokalt kollektivavtal ingås. 
  • Är företaget inte bundet av kollektivavtal ska 70 procent av de anställda vid driftsenheten som berörs godkänna att delta i korttidsarbetet och den minskning av arbetstiden som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande anställda inom driftsenheten.
  • Arbetsgivaren måste ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd (i de fall detta är möjligt).
  • Företag som tidpunkten för ansökan är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få stödet.

Stöd kan utgå under sex (6) månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre (3) månader.

Nya tillfälliga regler avseende sjuklön m.m.

För vissa av reglerna nedan kvarstår beslut från Riksdagen.

Slopat karensavdrag

I enlighet med lagen (1991:1047) om sjuklön ("sjuklönelagen") ska i vanliga fall ett karensavdrag om 20 procent göras från  sjuklönen i början av varje sjukskrivningsperiod. De nya reglerna innebär att karensavdraget slopas på så sätt att staten betalar sjukpenning för den första dagen i sjukperioden. Den anställde behöver göra ansökan om ersättning för karensavdraget retroaktivt hos Försäkringskassan som i sin tur kommer att betala ut ersättningen till den försäkrade. Arbetsgivaren ska således fortsätta att göra karensavdrag på sin sida.    Reglerna ska gälla den och med den 11 mars 2020 till och med den 31 maj 2020.                     

Staten täcker sjuklöneperioden

Staten kommer att täcka arbetsgivarens sjuklönekostnader även för sjukdag 2 – 14 under perioden den 1 april – 31 maj 2020. Arbetsgivaren måste dock i ett första steg betala ut sjuklönen som vanligt. Den aktuella sjuklönekostnaden ska redovisas i arbetsgivardeklarationen. Staten kommer sedan att ersätta arbetsgivaren för sjuklönekostnaden genom insättning på arbetsgivarens skattekonto.

Läkarintyg

Kravet på läkarintyg från dag åtta under sjuklöneperioden slopas från och med den 13 mars 2020 och tills vidare. Om den anställde dock fortfarande är sjuk efter 21 dagar måste ett läkarintyg lämnas in när den anställde ansöker om sjukpenning. Notera att arbetsgivaren i enlighet med 9 § sjuklönelagen fortfarande har rätt att begära in skriftlig försäkran från den anställde om att denne varit sjuk och att dennes arbetsförmåga har varit helt (eller delvis) nedsatt.

ANNAT ATT TÄNKA PÅ

Arbetsmiljöfrågor – hemarbete m.m.

Systematiskt arbetsmiljöarbete med anledning av coronaviruset?

Mot bakgrund av skyldigheterna att systematiskt undersöka och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa har arbetsgivaren ett ansvar för att göra en riskbedömning avseende vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta anställda för coronaviruset. I arbetsgivarens riskbedömning ska det även finnas en planering för hur eventuell smitta eller misstänkt smitta ska hanteras. Kom ihåg att det även finns fler risker i arbetsmiljön än själva smittrisken, t.ex. den oro som anställda kan känna. Sådan risk behöver också undersökas, riskbedömas och åtgärdas. I vissa fall har arbetsgivaren även en skyldighet att särskilt dokumentera bekräftade fall av smitta på arbetsplatsen och informera Arbetsmiljöverket.

Vilket arbetsmiljöansvar har arbetsgivaren om anställda jobbar hemifrån?

Eftersom många arbetsgivare för närvarande uppmanar sina anställda att arbeta hemifrån i syfte att bromsa smittspridningen är det viktigt att påminna om att arbetsgivaren fortfarande har ett ansvar för att den anställdes arbetsmiljö är säker. Kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift avseende arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) går oftast bra att uppfylla i bostaden men det även viktigt att belysning samt ergonomiska förutsättningar undersöks i den anställdes bostad.

Rätt att kräva hemarbete m.m.

Kan arbetsgivare kräva att arbete sker hemifrån?

Mot bakgrund av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar kan arbetsgivaren kräva att anställda arbetar hemifrån i den mån det är möjligt att utföra arbetet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar även sedan den 16 mars 2020 att anställda arbetar hemifrån i den mån det är möjligt.

Behöver arbetsgivaren fortfarande betala ut lön även om de anställda arbetar hemifrån?

Ja, anställda som arbetar hemifrån har rätt till lön.

Kan arbetsgivaren kräva att anställda som t.ex. varit i ett riskområde arbetar hemifrån under en viss period?

Ja. Detta mot bakgrund av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. UD tog även den 14 mars 2020 beslut om avrådan från alla icke nödvändiga resor till alla länder fram till och med den 14 april 2020. Om någon av arbetsgivarens anställda ändå vistats i ett land som UD avråder från bör arbetsgivaren därför vidta extra försiktighetsåtgärder och har även i sådant fall rätt att kräva att den anställde istället arbetar hemifrån under viss period.

Behöver arbetsgivaren fortfarande betala lön om den anställde inte får komma till arbetsplatsen på grund av symptom?

Under den tid då arbetsgivaren anser att den anställde inte ska komma in till arbetet på grund av symptom har den anställde, om denne är arbetsför och kan stå till arbetsgivarens förfogande, rätt att erhålla lön och övriga förmåner som vanligt.

Smittbärarpenning

Om den anställde har konstaterats – eller riskerar att vara - smittad av coronaviruset och därför inte får arbeta på grund av smittorisk kan den anställde få smittbärarpenning från Försäkringskassan. För att kunna få smittbärarpenning krävs dock intyg från läkare. Smittbärarpenning uppgår till knappt 80 procent av lönen (men högst 804 kronor per dag).

Sjuk på grund av coronaviruset

Om den anställde dock istället blivit sjuk på grund av coronaviruset gäller samma regler som när den anställde blir sjuk i vanliga fall. Se dock ovan angående tillfälliga regler rörande läkarintyg, sjuklön och karensavdrag.

Vad händer med den anställdes lön om denne vägrar komma till jobbet till följd av oro för Covid-19?

Till att börja med bör arbetsgivaren mot bakgrund av sitt arbetsmiljöansvar ta hand om frågan och överväga vilka åtgärder som är nödvändiga utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Om arbetsgivaren inte krävt att de anställda ska arbeta hemifrån har den anställde dock som utgångspunkt skyldighet att komma till arbetsplatsen. Mot bakgrund av de extraordinära omständigheter som för tillfälligt råder bör arbetsgivaren i detta fall, om arbetet kan utföras i hemmet, överväga att bevilja den anställde att utföra arbetet hemifrån. 

Uppsägning av anställda

Med anledning av det globala coronavirusets negativa effekter på ekonomin riskerar många svenska arbetsgivare att försättas i en mycket svår och ansträngd ekonomisk situation. Arbetsgivare kan därmed komma att behöva säga upp personal på grund av arbetsbrist. Trots att vi befinner oss i en extraordinär situation behöver eventuella uppsägningar p.g.a. arbetsbrist ske i enlighet med de vanliga bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ("LAS"). Detta innebär t.ex. att det fortfarande krävs saklig grund för uppsägning, att turordningsregler ska följas och att arbetsgivaren i de flesta fall behöver påkalla förhandling med relevanta fackliga organisationer i enlighet med lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ("MBL"). Om antalet berörda personer är minst fem (5) måste arbetsgivaren även varsla Arbetsförmedlingen.