Nya spelregler för svensk konkurrensrätt

Svensk konkurrensrätt står inför ett tydligt skifte och nu införs nya regler som syftar till att stärka konkurrensen inom både privat och offentlig sektor. Från och med den 1 augusti 2026 får Konkurrensverket betydligt skarpare verktyg för att ingripa mot marknadsstrukturer, förvärv och offentlig säljverksamhet som bedöms hämma konkurrensen. Reformen innebär bland annat ett nytt konkurrensverktyg för framåtriktade konkurrensfrämjande åtgärder, en bredare förvärvskontroll och en ny lag om offentlig säljverksamhet.¹

Kortfattat kommer följande förändringar att införas:

• Nya konkurrensregler från och med augusti 2026 förändrar spelplanen och ger Konkurrensverket betydligt större möjligheter att påverka marknader, transaktioner och offentlig affärsverksamhet.
• Företag behöver tidigt analysera hur affärsmodeller, marknadspositioner och tillväxtstrategier påverkar konkurrensbilden, då konkurrensfrågor i högre grad blir en strategisk affärsfråga.
• Företag på koncentrerade marknader eller med stark marknadsställning kan möta ökade informationskrav och större regulatorisk insyn i framtida transaktioner.
• Offentliga aktörer och offentligt ägda bolag behöver se över hur säljverksamheten organiseras, finansieras och dokumenteras för att minska regulatoriska risker.
• Reformerna innebär att företag behöver arbeta mer proaktivt med konkurrensfrågor för att minska risker, skapa förutsägbarhet och säkerställa handlingsutrymme i strategiska beslut och tillväxtinitiativ.

Här nedan sammanfattas de viktigaste delarna och de frågor som företag särskilt bör beakta med anledning av de nya reglerna.

Nytt konkurrensverktyg för mer proaktiv tillsyn

En av de centrala nyheterna är att Konkurrensverket får ett nytt konkurrensverktyg. Verktyget gör det möjligt att inleda utredningar när det finns anledning att anta att det finns konkurrenshinder på en marknad. Det innebär att företag som är verksamma på marknaden kan åläggas att vidta åtgärder för att undanröja identifierade hinder, utan att Konkurrensverket behöver visa att företagen i fråga har överträtt konkurrensreglerna. Det nya verktyget innebär därmed ett skifte från traditionell överträdelsetillsyn till en mer proaktiv marknadstillsyn. 

För företag innebär detta att den konkurrensrättsliga risken inte längre enbart handlar om att undvika förbjudna beteenden. Det handlar också om att förstå hur marknaden fungerar och hur den aktuella affärsmodellen påverkar konkurrensen. Företag kan därför behöva bedöma om verksamheten kan bli föremål för framåtriktade krav eller åtaganden redan i ett tidigt skede.

Breddad förvärvskontroll

Ändringar görs även i reglerna för kontroll av företagsförvärv, där reglerna skärps och får större räckvidd. Konkurrensverket får bland annat möjlighet att ingripa mot företagsförvärv som påtagligt kan hämma effektiv konkurrens på marknaden, även när effekterna uppkommer på mindre eller lokala marknader. Det innebär att transaktioner med tydliga lokala effekter kan hamna i fokus, särskilt i branscher där kundernas faktiska valmöjligheter är geografiskt begränsade. Företagsförvärv som vid en övergripande nationell bedömning framstår som oproblematiska kan därför få en annan konkurrensrättslig betydelse om de riskerar att påtagligt hämma konkurrensen på en lokal marknad.

En annan viktig förändring är den nya informationsskyldigheten. Syftet är att ge Konkurrensverket bättre möjligheter att fånga upp förvärv som annars inte skulle anmälas, men som skulle kunna hämma konkurrensen. Konkurrensverket kan genom de nya reglerna ålägga företag att under två år lämna information om förvärv i vilka företagen avser att delta i innan förvärven genomförs. Informationsskyldigheten motiveras av att Konkurrensverket anser att tips, klagomål och mediebevakning inte är tillräckligt träffsäkra för att fånga upp alla potentiellt konkurrenshämmande förvärv. Konkurrensverket vill därför kunna ålägga företag en informationsskyldighet, exempelvis om de är verksamma på koncentrerade marknader eller har en stark marknadsställning att eventuella förvärv kan antas riskera att hämma effektiv konkurrens.

För förvärvsdrivna företag innebär detta att konkurrensanalysen behöver beaktas tidigt i processen. Särskilt vid förvärv på koncentrerade eller lokala marknader blir det viktigt att tidigt analysera marknadsdefinition, lokala effekter och risken för myndighetsgranskning.

Nya spelregler för offentlig säljverksamhet

En ny lag om offentlig säljverksamhet (LOS) införs. Lagen ersätter dagens regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Syftet är att privata företag inte ska behöva konkurrera på ojämlika villkor när offentliga aktörer agerar på samma marknad.

En viktig förändring är att tröskeln för ingripande sänks. Enligt dagens regler krävs i praktiken en konkurrensrättslig prövning av om en viss offentlig säljverksamhet faktiskt snedvrider eller hämmar konkurrensen på marknaden för att den ska kunna anses otillåten. Genom LOS flyttas tyngdpunkten i stället till om den offentliga aktören genom sin säljverksamhet på ett otillbörligt sätt påverkar privata företags möjligheter att bedriva verksamhet på marknaden. Prövningen blir därmed mer inriktad på de ojämlika villkor som kan uppstå mellan offentliga och privata aktörer än på att visa en konkret konkurrensbegränsande effekt på marknaden.

För offentliga aktörer, inklusive offentliga företag, innebär LOS även nya krav på intern kontroll och dokumentation. Offentliga aktörer ska återkommande utvärdera hur deras säljverksamhet förhåller sig till förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Konkurrensverket får dessutom möjlighet att begära in uppgifter från offentliga företag, vilket innebär att berörda aktörer behöver kunna visa hur verksamheten är organiserad, finansierad och avgränsad från annan verksamhet.

Konkurrensverket får samtidigt en mer central roll som tillsyns- och beslutsmyndighet i första instans och kan meddela förelägganden, godta åtaganden och besluta om marknadsstörningsavgift, som kan uppgå till 20 miljoner kronor vid otillåtet agerande. 

Lagen träder i kraft 1 augusti i år men bestämmelser som rör utvärdering och särskild redovisning av säljverksamheter kommer att träda i kraft först den 1 januari 2027.

Sammanfattning 

Sammantaget innebär de nya reglerna ett betydande skifte i svensk konkurrensrätt, från en i huvudsak överträdelsetillsyn till en mer proaktiv tillsyn. Konkurrensverket får bredare möjligheter att ingripa mot konkurrenshinder, förvärv som kan hämma konkurrensen och offentlig säljverksamhet som påverkar privata aktörers möjligheter att verka på marknaden. Därmed breddas den konkurrensrättsliga riskbilden, vilket gör att konkurrensrättsliga frågor behöver analyseras tidigare och på ett mer strategiskt sätt inför exempelvis transaktioner, kommersiella projekt och offentlig säljverksamhet.

DLA Piper följer utvecklingen nära och vi bistår gärna med analyser av hur de nya reglerna kan påverka er verksamhet. Vid frågor är ni välkomna att kontakta vårt konkurrensrättsteam: Erik Brändt Öfverholm, Sarah Ek och Linnea Wernheim.

¹ Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet (prop. 2025/26:203) den 17 mars 2026, Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet - Regeringen.se.