Ny uppgiftsskyldighet till Skatteverket för betaltjänstleverantörer

Under hösten har en utredning genomförts i syfte att föreslå lagändringar i svensk lag vad gäller en ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Denna nya reglering presenteras i SOU 2022:25 och föranleds av ändringar i mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete, ändringar som vi i Sverige måste implementera.

I korthet innebär ändringarna att en ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer införs enligt vilken betaltjänstleverantörerna måste inlämna vissa uppgifter till Skatteverket. Uppgifterna som lämnas till Skatteverket ska i sin tur överföras till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat CESOP. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier inom e-handeln. Den nya regleringen ska börja tillämpas den 1 januari 2024.

Vilka tillämpas de nya reglerna på?
Den nya regleringen kommer att omfatta betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betaltjänster i Sverige, oavsett om de är svenska institut eller inte. En betaltjänstleverantör som omfattas av tillämpningsområdet för andra betaltjänstdirektivet kommer också att omfattas av denna nya reglering när de tillhandahåller betaltjänster inom EU. Dessa är huvudsakligen kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och postgiroinstitut. I vissa fall omfattas även filialer till instituten.

Vilka transaktioner omfattas?
En förutsättning för att uppgiftsskyldighet ska föreligga är att betaltjänstleverantören har tillhandahållit betaltjänster till en betalare eller en betalningsmottagare. Denna betaltjänst måste även vara gränsöverskridande för att en rapporteringsplikt ska uppkomma.

Uppgiftsskyldighet gäller endast för gränsöverskridande betalningar som under ett kvartal uppgår till minst 26 till samma betalningsmottagare. Betalarens betaltjänstleverantör är däremot inte skyldig att lämna uppgifter om en betalning i de fall där någon av de betaltjänstleverantörer som för betalningen tillhandahåller betaltjänster till betalningsmottagaren är lokaliserad till en annan medlemsstat.

Vad innebär gränsöverskridande?
En betalning är enligt förslaget gränsöverskridande om:

• betalaren är lokaliserad till Sverige och betalningsmottagaren till en annan medlemsstat, tredje territorium eller tredje land, eller
• betalningsmottagaren är lokaliserad till Sverige och betalaren till en annan medlemsstat.

Om betalningsmottagaren är lokaliserad till Sverige och betalaren till tredje land eller tredje territorium är betalningen enligt förslaget inte gränsöverskridande och därmed inte rapporteringspliktig.

Var betalaren respektive betalningsmottagaren ska anses vara lokaliserade bestäms av uppgifter som kan användas för identifiering (t.ex. IBAN-nummer). Om någon sådan uppgift inte finns anses de vara lokaliserade i det land där betaltjänstleverantören är lokaliserad. En betaltjänstleverantör anses vara lokaliserad till den medlemsstat, det tredje territorium eller det tredjeland som framgår av betaltjänstleverantörens företagsidentifieringskod (t.ex. BIC-kod).

Vilka uppgifter ska lämnas?
Vid gränsöverskridande betalning ska betaltjänstleverantören lämna ett antal uppgifter till Skatteverket, bland annat betalningsmottagarens namn, skattenummer, identifierare, betalningsdatum, betalningstidpunkt, belopp, valuta och från vilket land betalningen skett, liksom sin egen företagsidentifieringskod. Några uppgifter om betalaren ska dock inte lämnas.

Uppgifterna ska lämnas i ett fastställt elektroniskt formulär och inlämnas till Skatteverket senast vid utgången av den månad som följer efter det kalenderkvartal som uppgifterna avser.

Dokumentationskrav
Förutom en rapporteringsplikt innebär förslaget ett dokumentationskrav för betaltjänstleverantörerna för att dessa ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Det ställs krav på att en betaltjänstleverantör i elektronisk form ska dokumentera de uppgifter om de gränsöverskridande betalningar som genomförs för att Skatteverket ska kunna kontrollera transaktionerna. Betaltjänstleverantören kommer att vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna.

Uppgifterna ska vara dokumenterade senast vid utgången av den månad som följer efter det kalenderkvartal som uppgifterna avser och de ska enligt förslaget bevaras under tre år från utgången av det kalenderår då betalningen genomfördes.

Sanktionsavgifter
Både dokumentations- och uppgiftsskyldigheten kommer enligt förslaget sanktioneras med avgifter om dessa inte fullgörs på rätt sätt eller i rätt tid. Dokumentationsavgiften tas ut om det klart framgår att betaltjänstleverantören inte dokumenterat uppgifter på rätt sätt eller inom föreskriven tid, medan rapporteringsavgiften tas ut om det klart framgår att föreskrivna uppgifter inte lämnats på rätt sätt eller inom rätt tid.

Både dokumentations- som rapporteringsavgiften föreslås utgå från betaltjänstleverantörens omsättning föregående kalenderår, vilket liknar beräkningen av sanktionerna för rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6). Avgifterna kan därför uppgå till ansenliga belopp.

Dokumentationsavgiften tas ut med ett belopp som motsvarar 0,3 procent av betaltjänstleverantörens omsättning räkenskapsåret närmast före det räkenskapsår då uppgifterna senast skulle vara dokumenterade (dock maximalt 3 miljoner kronor), medan rapporteringsavgiften ska tas ut med belopp som motsvarar 0,1 procent av betaltjänstleverantörens omsättning räkenskapsåret närmast före det räkenskapsår då uppgifterna skulle lämnats (dock maximalt 3 miljoner kronor). Dokumentationsavgiften tas ut på kvartalsbasis, medan rapporteringsavgiften kan tas ut maximalt tre gånger under en 120-dagarsperiod. 

Dokumentationsavgift får inte tas ut om rapporteringsavgift har tagits ut för samma kalenderkvartal, och motsvarande gäller för rapporteringsavgiften om en dokumentationsavgift redan har tagits ut för samma kalenderkvartal.

När kommer uppgifterna att användas?
Uppgifter om betalningsmottagaren som lämnas till Skatteverket kommer att överföras till databasen CESOP som förvaltas av EU-kommissionen. CESOP har kapacitet för att lagra och sammanställa uppgifterna för varje enskild betalningsmottagare samt utföra vissa analyser. Skatteverket kommer ha möjligheten att inhämta uppgifter från CESOP.

Uppgifterna som Skatteverket inhämtar från CESOP får användas av Skatteverket och av andra myndigheter, men enbart för nedan särskilda ändamål:

• för att fastställa beskattningsunderlaget för mervärdesskatt,
• för skatteuppbörden,
• för administrativ kontroll av skatter i syfte att fastställa beskattningsunderlaget för mervärdesskatt,
• för att fastställa vissa andra avgifter, tullar och skatter, och
• i samband med rättsliga förfaranden vid överträdelser av skattelagstiftningen som kan leda till påföljd.

Åtkomst till CESOP får alltså endast ges i samband med utredning av misstänkt mervärdesskattebedrägeri eller för att upptäcka mervärdesskattebedrägeri. För att svenska myndigheter ska kunna få tillgång till uppgifter i ärenden om andra skatter måste de alltså först ha inhämtats för utredning av mervärdesskattebedrägeri.

I vilka lagar kommer lagändring att ske i?
Den nya reglering kommer medföra ändringar av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), skatteförfarandelagen (2011:1244) och skatteförfarandeförordningen (2011:1261).

Fortsatt utveckling av rapportering och motverkande av skatteundandragande
Den föreslagna rapporteringsplikten för betaltjänstleverantörer är ytterligare ett nytt lagkrav om rapportering och informationsutbyten som införts under de senaste åren och som är ett komplement till existerande regelpaket såsom DAC 1-6, FATCA och CRS. Fler förslag finns även på agendan såsom DAC 7 och 8. Det gemensamma syftet med dessa regelpaket är att motverka olika former av skatteundandragande. Även om dessa regler medför insamlande av massinformation oavsett om direkt koppling till beskattningen finns eller inte, har vi inga egentliga alternativ än att införa reglerna.

Välkommen att höra av dig till Louise Vidlund och Erik Björkeson så berättar de gärna mer.