CSDDD: Så föreslås due diligence-direktivet genomföras i Sverige

Förslag om svensk lag för företagsansvar

Den 17 september 2026 publicerades betänkandet En lag om företagsansvar, SOU 2026:56, med förslag på hur EU:s direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, även kallat CSDDD eller due diligence-direktivet, ska genomföras i Sverige. Förslaget innebär att en ny lag om företagsansvar införs, med skyldigheter kopplade till mänskliga rättigheter och miljö. Implementeringen innebär ökade legala krav på företagen som omfattas. 

"Implementeringen av CSDDD är en viktig del i företagens arbete med att integrera hållbarhet i affärsmodellen, då den medför att rutiner och processer för ansvarsfulla värdekedjor går från att vara icke-bindande till att bli tvingande lagstiftning", säger Anna Berntorp, Partner och ansvarig för rådgivning inom hållbarhet och ESG på DLA Piper i Sverige. 

Lagförslaget som presenteras i betänkandet är ännu på förslagsstadiet och kan komma att ändras under den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Sverige föreslår en miniminivå

Utredningen föreslår att direktivet genomförs på miniminivå. Reglerna ska därför i huvudsak gälla endast de allra största företagen. Utredningen uppskattar att cirka 70–90 svenska företag kommer att omfattas direkt.

Lagen föreslås omfatta företag etablerade i Sverige som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har:

• fler än 5 000 anställda och en nettoomsättning över 1,5 miljarder euro, eller
• är yttersta moderföretag i en koncern som når motsvarande tröskelvärden,
• alternativt omfattas av särskilda trösklar för franchise- eller licensavtal, bland annat royaltyintäkter över 75 miljoner euro och nettoomsättning över 275 miljoner euro.

Vissa mycket stora företag från länder utanför EU med filial eller betydande omsättning inom EU omfattas också. Vissa holdingbolag kan efter ansökan undantas om ett EU-baserat dotterföretag tar över skyldigheterna och har tillräckliga resurser och befogenheter.

Centrala skyldigheter

Företagen ska införa en riskbaserad process för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljö. Processen ska omfatta företagets egen verksamhet, dotterföretag och, under vissa förutsättningar, affärspartner i verksamhetskedjan.

I praktiken innebär det bland annat krav på att företaget ska:

• integrera tillbörlig aktsamhet i relevanta styrdokument och riskhanteringssystem,
• ha ett ramverk för tillbörlig aktsamhet och uppförandekoder för företaget, dotterföretag och affärspartner,
• identifiera och bedöma faktiska och potentiella negativa effekter i den egna verksamheten, dotterföretag samt affärspartners verksamhet i företagets verksamhetskedjor,
• förebygga, begränsa, stoppa, minimera och vid behov avhjälpa negativa effekter,
• prioritera de mest allvarliga och sannolika riskerna,
• samråda med berörda parter,
• ha förfaranden för klagomål och anmälningar,
• regelbundet utvärdera åtgärdernas effektivitet och bevara dokumentation i fem år.

Om negativa effekter inte kan hanteras på annat sätt kan företaget som en sista utväg behöva avstå från eller avbryta vissa affärsförbindelser, med beaktande av konsekvenserna av ett sådant beslut.

Företag som inte redan omfattas av hållbarhetsrapporteringskrav ska dessutom årligen publicera en redogörelse på svenska och engelska om sitt arbete med tillbörlig aktsamhet.

Ikraftträdande

Den föreslagna lagen ska i huvudsak träda i kraft den 26 juli 2029. Kravet på årlig redogörelse föreslås börja gälla den 1 januari 2030, medan en ytterligare rapporteringsrelaterad bestämmelse föreslås träda i kraft den 1 januari 2031. Tillsynsingripanden ska avse överträdelser som skett efter respektive ikraftträdande.

Tillsyn och sanktioner

Kommerskollegium föreslås bli tillsynsmyndighet. Myndigheten ska kunna inleda utredningar på eget initiativ eller efter anmälan om välgrundade farhågor. Den ska kunna besluta om förelägganden, kräva att överträdelser upphör eller att avhjälpande åtgärder vidtas, samt förena förelägganden med vite.

Överträdelser ska även kunna leda till en sanktionsavgift på mellan 5 000 kronor och tre procent av företagets nettoomsättning. För yttersta moderföretag ska koncernens omsättning ligga till grund för beräkningen. Sanktionsbeslut ska offentliggöras på tillsynsmyndighetens webbplats och finnas tillgängliga i minst fem år.

”För företag som kan komma att omfattas är det viktigt att använda tiden fram till 2029 till att kartlägga verksamhetskedjor, ansvarsfördelning, avtalskrav och befintliga processer. Även företag som inte omfattas direkt kan påverkas indirekt som dotterföretag eller affärspartner till ett berört företag”, säger Anna Berntorp.