Ny ansvarsfördelning i konkurser och företagsrekonstruktioner
Den 1 juli 2026 träder ett nytt konkursförfarande i kraft. Reformen syftar till att effektivisera och modernisera konkursförfarandet genom att ansvarsfördelningen mellan tingsrätt, konkursförvaltare och Kronofogdemyndigheten förändras i flera centrala avseenden. Samtidigt koncentreras behörigheten att handlägga konkurser till tolv tingsrätter och behörigheten att handlägga företagsrekonstruktioner till fyra tingsrätter.
En ny ansvarsfördelning i konkursförfarandet
Kärnan i reformen är att tingsrättens roll renodlas. Tingsrätten ska inte längre ha en administrativ samordningsfunktion i konkursen, utan träda in när det finns behov av domstolsprövning. Det innebär att tyngdpunkten i den löpande hanteringen flyttas från tingsrätten till konkursförvaltaren och Kronofogdemyndigheten.
Samtidigt behåller tingsrätten de frågor som bör prövas av domstol. Det gäller bland annat beslut om konkurs, förordnande av konkursförvaltare, frågor om edgång och tvångsmedel, entledigande av förvaltare, bevakningstvister, tvistiga utdelningsförslag och återvinningstvister.
Förvaltaren ska bland annat besluta om bevakningsförfarande, ta emot bevakningar och anmärkningar, underrätta berörda aktörer och verka för förlikning i bevakningstvister.
Kronofogdemyndigheten får i sin tur en förstärkt roll som beslutsmyndighet i konkursförfarandet. Myndigheten ska bland annat ansvara för beslut gällande avskrivning av konkurser, förvaltararvode, fastställande av utdelning när frågan inte är tvistig och förskott på arvoden. Flera offentliga handlingar som tidigare gavs in till tingsrätten ska framöver i stället ges in till Kronofogdemyndigheten.
Koncentration av behöriga domstolar i konkurser
En annan central del av reformen är att domstolsbehörigheten koncentreras i syfte att säkerställa kvaliteten, effektiviteten och kompetensen i handläggningen.
Enligt nuvarande regler är samtliga tingsrätter behöriga att handlägga konkurser, men efter ikraftträdandet ska konkurser handläggas av tolv tingsrätter:
Umeå tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Attunda tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Örebro tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Borås tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt.
Koncentration av behöriga domstolar i företagsrekonstruktioner
Enligt nuvarande regler är samtliga tingsrätter behöriga att handlägga företagsrekonstruktioner, men efter ikraftträdandet ska företagsrekonstruktioner handläggas av endast fyra tingsrätter:
Sundsvalls tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt.
Koncentrationen innebär att rekonstruktionsärenden samlas hos färre tingsrätter som kan förväntas bygga upp större erfarenhet samt en högre grad av specialisering och kompetens. Det är av särskild betydelse när det kommer till företagsrekonstruktioner eftersom dessa ärenden ofta aktualiserar skyndsamma och affärskritiska frågor där domstolens förmåga att snabbt hantera processuella frågor kan få betydelse för rekonstruktionen.
Reformen kan samtidigt bidra till en mer enhetlig rättstillämpning på rekonstruktionsområdet, vilket är angeläget mot bakgrund av att företagsrekonstruktioner ofta kräver avvägningar mellan juridiska, ekonomiska och kommersiella intressen.
Sammanfattande kommentar
För både konkurs och företagsrekonstruktion innebär koncentrationen till färre domstolar att handläggningen kan bli mer specialiserad och enhetlig. För företagsrekonstruktioner är detta särskilt betydelsefullt eftersom området kräver specialisering.
Sammantaget får de nya reglerna ses som ett steg för att åstadkomma en effektivare handläggning och koncentrationen till färre domstolar bör resultera i högre kompetens och bättre kvalitet.
