Regeringen föreslår kriminalisering av olovlig finansiell verksamhet

Den 4 november 2025 överlämnade regeringen proposition 2025/26:42 till riksdagen med förslag om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan nödvändigt tillstånd eller registrering. Syftet är att stärka det finansiella systemets integritet och minska risken för att finansiella tjänster missbrukas för brottsliga ändamål. 

Straffansvar ska enligt förslaget gälla för den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bedriver finansiell verksamhet utan nödvändigt tillstånd eller registrering. Förslaget omfattar all verksamhet som enligt lag eller EU-förordning kräver tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen, såsom bank-, finansierings-, försäkrings- eller värdepappersrörelse, fondverksamhet, betaltjänst och valutaväxling. Lagförslaget ändrar inte omfattningen av tillstånds- eller registreringsplikt. Däremot kan felbedömningar av om eller vilket tillstånd från Finansinspektionen som krävs leda till betydligt strängare påföljder än tidigare.

Regleringen breddar inte heller Finansinspektionens tillsyn. Genomslaget sker istället genom samarbetsregler som gör att åklagare kan ta Finansinspektionen i anspråk och som, via anmälnings- och spärregler, samordnar straffrättsliga och administrativa åtgärder.

Straffskalan föreslås vara böter eller fängelse i högst två år för normalgraden samt fängelse om sex månader till sex år vid grovt brott. Straffnivån för grovt brott möjliggör användning av hemliga tvångsmedel enligt allmänna regler.

Endast fysiska personer kan åläggas straffansvar. Begås ett brott inom ramen för en juridisk persons verksamhet kan dess företrädare hållas ansvariga, såsom styrelseledamöter, verkställande direktör och faktiska företrädare. Därutöver har åklagare möjlighet att väcka talan om eller utfärda strafföreläggande om företagsbot. 

Flera remissinstanser, däribland Finansinspektionen, har riktat kritik mot förslagets breda tillämpningsområde och föreslagit att ansvaret borde begränsas till verksamheter där risken för brottslighet är särskilt hög, som betaltjänster, valutaväxling eller kryptotillgångar. Regeringen framför dock att ett snävare tillämpningsområde skulle kunna leda till att brottslig verksamhet flyttas till andra sektorer. Flera remissinstanser, däribland branschorganisationerna Fondbolagens förening och Svensk Värdepappersmarknad, har även framfört att det finns gränsdragningssvårigheter och att det kan vara svårt att avgöra om en viss verksamhet omfattas av tillstånds- eller registreringsplikt, särskilt för finansiella institut och alternativa investeringsfonder. Regeringen anför att det för straffansvar krävs minst grov oaktsamhet och att åtal inte ska väckas om det råder verklig osäkerhet om kravet på tillstånd eller registrering, särskilt om inte ens Finansinspektionen kan ge besked. Vidare framför regeringen att det även kan beaktas hur och i vilken omfattning den enskilda har försökt utreda om verksamheten omfattas av registreringsplikt eller tillståndsplikt. 

Nästa steg i processen

Lagrådet har behandlat förslaget och lämnat det utan erinran. Regeringen överlämnade propositionen den 4 november 2025. Riksdagen prövar nu förslaget. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Vi på DLA Piper följer utvecklingen av lagförslaget och dess konsekvenser för finansiella aktörer. Kontakta oss gärna för mer information eller rådgivning kring vad det nya lagförslaget kan innebära för er verksamhet.

Kontakt: Joel Montin