Så förbereder du dig inför den nya lagen om AI
EU har nått en överenskommelse om reglering av artificiell intelligens, AI. Uppgörelsen innehåller krav på transparens när det gäller breda AI-tjänster som Chat GPT. En annan viktig del i uppgörelsen är att ansiktsigenkänning i realtid på allmänna platser förbjuds, men med vissa undantag för brottsbekämpning och brottsprevention.
Genom denna överenskommelse har EU tagit ett viktigt steg mot ett enhetligt regelverk för AI. Rådet, parlamentet och kommissionen är överens om flera viktiga punkter. Företag kommer dock inte att vara skyldiga att följa lagen förrän tidigast 2025.
Transparenskrav utgör en integrerad del av denna överenskommelse, särskilt när det gäller breda AI-tjänster och generativ AI som Chat GPT. Förhandlingarna kring transparens var bland de mest utmanande aspekterna av avtalet.
Vidare lyfter avtalet fram förbudet mot ansiktsigenkänning i realtid på offentliga platser, med vissa undantag för relaterade till brottsbekämpning och brottsprevention. Enligt förslaget kan företag som bryter mot dessa bestämmelser få böter på upp till 35 miljoner euro eller 7 % av företagets globala omsättning.
I Tidningen Balans ställer Björn Dickson ett par frågor till vår delägare och Head of Digital, Data & Cyber, Jennie Nilsson.
Börja arbeta tidigt
Även om det dröjer åtminstone till 2025 innan företag inom EU blir skyldiga att följa den nya lagstiftningen om AI är det viktigt att förbereda sig tidigt, säger Jennie Nilsson, specialiserad inom dataskydd och informationssäkerhet och är ansvarig för DLA Pipers verksamhetsgrupp för Digital, Data & Cyber i Sverige.
– För företag som kommer att falla under AI-förordningens tillämpningsområde är det viktigt att börja arbeta med dessa frågor tidigt och inte vänta tills förordningen börjar tillämpas, säger Jennie Nilsson.
Hur tror du att FAR:s medlemmar kommer att bli påverkade av den kommande lagstiftningen?
– EU:s AI-förordning påverkar de flesta företag, mer eller mindre. För FAR:s medlemmar som vill effektivisera det dagliga arbetet, inklusive att förenkla manuella processer, och dra nytta av de möjligheter som tekniken erbjuder, blir AI-förordningen relevant, säger Jennie Nilsson.
Varför vill EU få den här lagstiftningen på plats?
– En EU-gemensam reglering är ett uttryck för medlemsstaternas samsyn på användning av AI på ett sätt som främjar en sund konkurrens och etisk användning. Vissa rättsområden lämpar sig för sådan reglering. Utöver AI är lagar om informationssäkerhet och GDPR andra exempel.
Vilka fördelar skulle du vilja peka på?
– Min personliga uppfattning är att all utveckling som leder till mindre manuellt arbete är positiv om den inte drabbar kvalitet, träffsäkerhet eller inkräktar på rättigheter, till exempel immateriella rättigheter, eller dataskydd.
Vad är särskilt viktigt för samhället att se upp med i den här utvecklingen?
– Storskalig realtidsövervakning och användare som interagerar med en produkt eller tjänst med negativa effekter för individer, ett exempel är automatiserade beslut i rekryteringsprocesser. Generellt är transparens viktigt, på liknande sätt som för GDPR. Individer vars personuppgifter behandlas ska ges möjlighet att förstå hur och varför så sker. Ett enkelt exempel är att man ska förstå om man interagerar med en chatbot och inte med en människa.
Källa: Viktigt att förbereda sig inför lag om AI av Björn Dickson för Tidningen Balans.
