EU:s omnibusförslag: Vad innebär det för Sverige? Viktiga förändringar och deras påverkan

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen sitt omnibusförslag avseende direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD) och taxonomiförordningen. Förslaget innehåller flera potentiellt långtgående ändringar. Syftet med förslaget är att förenkla kraven på hållbarhetsrapportering och att minska den administrativa bördan och kostnaderna för företagen, samtidigt som EU:s övergripande miljömässiga och sociala mål upprätthålls. Detta är i linje med EU:s kompass för att återvinna konkurrenskraft och säkra ett hållbart välstånd, där målet är att minska den administrativa bördan med minst 25 procent för företag och med minst 35 procent för små och medelstora företag.

Huvudsakliga aspekter av förslaget: 
 

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD)

• Färre företag omfattas: CSRD ska endast gälla för stora företag med mer än 1 000 anställda och antingen (i) en omsättning på mer än 50 miljoner euro eller (ii) en balansomslutning på mer än 25 miljoner euro. Antalet företag som omfattas kommer att minska med cirka 80% jämfört med dagens krav.
• Frivillig rapporteringsstandard: För företag som inte omfattas av CSRD kommer en frivillig rapporteringsstandard att antas.
• Tak för värdekedjan: Införande av ett värdekedjetak, som begränsar den information som företag som omfattas av CSRD kan begära från mindre företag.
• Översyn av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS): Rapporteringsstandarderna kommer att revideras i syfte att förtydliga och väsentligt minska antalet datapunkter (för närvarande mer än 1 100).
• Senareläggning av rapporteringskraven: Tillämpningen av rapporteringskraven för stora företag som ännu inte har börjat implementera CSRD och för noterade små och medelstora företag (våg 2 och 3) kommer att skjutas upp med två år till 2028 medan övriga ändringar fastställs.

Direktivet om tillbörlig aktsamhet i värdekedjan (CSDDD)

• Bolag inom tillämpningsområdet: CSDDD:s tillämpningsområde var, och är fortfarande, begränsat till stora företag, dvs. företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro.
• Uppskjutande: Tillämpningen av CSDDD skjuts upp med ett år, vilket innebär att de största bolagen kommer att börja tillämpa CSDDD först 2028.
• Mer begränsad due diligence: CSDDD kräver att företag genomför due diligence avseende hela sin leverantörskedja. Förslaget har ett snävare fokus på direkta affärspartners och innebär att företag endast ska behöva genomföra due diligence av sina direkta partners (Tier 1) - såvida det inte finns en så kallad förhöjd risk. Frekvensen för granskning minskas också från en gång per år till vart femte år.
• Minska ”trickle down”-effekterna: Begränsning av den information som företag kan begära från mindre affärspartners.
• Ansvarsskyldighet: Genom CSDDD införs ett harmoniserat system för civilrättsligt ansvar inom EU. I förslaget föreslås att man i stället hänvisar till nationella civilrättsliga ansvarsordningar.

Taxonomi

• Frivillig rapportering: Taxonomirapportering kommer att vara frivillig för företag som inte omfattas av CSDD (dvs. fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro).
• Väsentlighetströskel: En finansiell väsentlighetströskel införs för taxonomirapporteringen och rapporteringsmallarna minskas med cirka 70%.
• Förenklingar av ”Do no Significant harm”-kriterierna (DNSH): Förenklingar av de mest komplexa kriterierna införs, som ett första steg i en mer omfattande översyn och förenkling av DNSH-kriterierna.

Europeiska kommissionens officiella pressmeddelande om omnibuspaketet finns att läsa HÄR.

Omnibuspaketet kommer nu att gå vidare genom EU:s lagstiftningsprocess, där både Europaparlamentet och Rådet kommer att granska och diskutera förslaget och eventuellt ändra det. Europaparlamentet förväntas hålla inledande diskussioner under de kommande månaderna, med behandling på utskottsnivå innan en omröstning i plenum, som kan äga rum senare under 2025.

Tidsplanen för det slutliga antagandet beror på förhandlingarnas förlopp och komplexitet, men om konsensus uppnås på ett effektivt sätt kan paketet godkännas i slutet av 2025 eller i början av 2026, med olika tidsplaner för genomförandet av de olika lagändringarna. 

Taxonomiförordningen kommer att antas efter återkoppling från allmänheten och kommer att tillämpas i slutet av Europaparlamentets och rådets granskningsperiod.

Vad innebär detta förslag för Sverige?

Sverige har redan implementerat CSRD i 6 kap. årsredovisningslagen. Direktivets föreslagna tillämpningsområde är en minimistandard, vilket innebär att medlemsstaterna har möjlighet att implementera mer långtgående åtgärder i sin nationella lagstiftning. Sverige har dock för närvarande implementerat CSRD på miniminivå och inte infört strängare skyldigheter än direktivet. 

På DLA Piper följer vi noga utvecklingen på lagstiftningsområdet. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor om hållbarhetsregler eller hur omnibusförslagen kan komma att påverka ditt företag.