Konkurrensrättsliga nyheter: En översikt över den senaste utvecklingen
Under de senaste månaderna har flera betydande avgöranden meddelats inom konkurrensrätten, som påverkar tolkningen och tillämpningen av regelverket i olika sektorer. Nedan följer en kort genomgång av aktuella rättsfall och deras potentiella påverkan på rättsutvecklingen.
3 september: EU-domstolens dom i Illumina mot kommissionen (mål C-625/22)
Den 3 september meddelade EU-domstolen dom i målet Illumina Inc. och Grail mot kommissionen. Domstolen slår fast att kommissionen saknar behörighet att granska företagskoncentrationer under tröskelvärdena, även i fall där en nationell konkurrensmyndighet hänvisar en transaktion till kommissionen enligt artikel 22 i koncentrationsförordningen. Domen klargör att artikel 22 inte kan användas för att utvidga kommissionens befogenhet att granska företagsförvärv som inte når upp till tröskelvärdena. I det korta perspektivet innebär domen en ökad förutsägbarhet för transaktioner som ligger under tröskelvärdena, men i det längre perspektivet innebär domen möjligtvis att EU:s regler för företagskoncentrationer kommer att förändras.
5 september: Generaladvokat Medinas förslag i målet Alphabet m.fl. (mål C-233/23)
Den 5 september lämnade generaladvokat Medina sitt förslag till avgörande i målet Alphabet m.fl., där Google vägrar att ge ett konkurrerande företag tillgång till sin Android Auto-plattform. Generaladvokaten föreslår att domstolen inte ska tillämpa de strikta Bronner-kriterierna vid bedömningen av Googles vägran att ge tillgång till sin Android Auto-plattform för en app som tillhandahåller en uppsättning funktioner för laddning av elfordon. Medina konstaterar istället att ett dominerande företag som äger en plattform vars affärsidé är att erbjuda tredjepartsleverantörer tillgång till plattformen inte kan utesluta, hindra eller fördröja andra företags tillgång till plattformen om det inte kan motiveras objektivt.
5 september: Generaladvokat Rantos förslag i Air Cargo Cartel-målen (mål C-367/22 m.fl.)
Den 5 september lämnade generaladvokat Rantos sitt förslag till avgörande i Air Cargo Cartel-målen. Målet handlar om att ett antal flygbolag framfört klagomål på att de bötfällts på grund av konkurrensbegränsande agerande i form av en kartell gällande fraktavtal och tilläggsavgifter som ingås utanför Europa. I sitt förslag till avgörande föreslår generaladvokaten att EU-domstolen bör bekräfta kommissionens behörighet att utdöma böter för konkurrensbegränsande avtal mellan flygbolag, samt även för fraktavtal utanför EU:s territorium (kommissionens extraterritoriella behörighet). Generaladvokat Rantos föreslår vidare att domstolen ska ogilla talan i alla de överklagade målen, förutom i SAS Cargo Groups mål, samt att förstainstansrättens dom om nedsättning av böter ska upphävas. Genom förslaget bekräftar generaladvokat Rantos kommissionens extraterritoriella behörighet.
10 september: EU-domstolens dom i Google Shopping (mål C-48/22 P)
EU-domstolen fastställde den 10 september kommissionens beslut att bötfälla Google med 2,4 miljarder euro för att ha gynnat sin egen produktjämförelsetjänst, Google Shopping, framför sina konkurrenter (Eng. self-preferencing) och därigenom missbrukat sin dominerande ställning. Domen klargör att även dominerande företag i viss utsträckning kan favorisera sina egna produkter eller tjänster, men att ett sådant agerande måste falla inom normal konkurrens (Eng: Competition on the merits) för att vara tillåtet. Avgörandet betonar att missbruksbedömningen måste vara kontextuell och bero på faktiska effekter på konkurrensen.
18 september: Tribunalens dom i Qualcomm (mål T-671/19)
Tribunalen meddelade den 18 september dom i målet Qualcomm mot kommissionen. Domstolen bekräftar att Qualcomm missbrukat sin dominerande ställning genom att använda sig av underprissättning (Eng: predatory pricing) för att utestänga konkurrenter på marknaden för UMTS-kompatibla basbandschip. Domstolen konstaterar att så var fallet genom att Qualcomm sålt sådana chip under självkostnadspris samtidigt som det hittats bevis för att prissättningen gjorts med avsikt att eliminera konkurrenter från marknaden. Tribunalens beslut innebär att bötesbeloppet på 238,7 miljoner euro fastställs och att Qualcomm missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 102.
18 september: Tribunalens dom i Google och Alphabet mot kommissionen (AdSense) (mål T-334/19)
Den 18 september meddelade tribunalen dom i målet Google och Alphabet mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att Google använt klausuler i sina AdSense-kontrakt som innebar att det var svårt att byta till en annan leverantör. Kommissionen ansåg att detta kunde utestänga tjänster som konkurrerade med Googles AdSense. I sin bedömning fastställer domstolen majoriteten av kommissionens slutsatser men ogiltigförklarar det beslut genom vilket kommissionen ålade Google böter på nästan 1,5 miljarder euro, bland annat på grund av att kommissionen inte beaktat alla relevanta omständigheter vid sin bedömning av varaktigheten av de avtalsklausuler som kommissionen ansett vara oskäliga, bl.a. om det gick att säga upp avtalen i förtid. Genom domen konstaterar tribunalen att kommissionen gjort en felaktig bedömning av de omtvistade klausulernas varaktighet vilket innebär att kommissionen inte har visat att de tre klausuler som identifierats var för sig utgör ett missbruk av dominerande ställning och att de tillsammans utgör en enda och fortlöpande överträdelse av artikel 102 FEUF. Tribunalen ogiltigförklarar kommissionens beslut i dess helhet.
19 september: EU-domstolens dom i Booking.com (mål C-264/23)
Den 19 september slog EU-domstolen fast att prisparitetsklausuler som används av Booking.com strider mot konkurrensrätten. Booking är en onlineresebyrå som, när de gick in på den tyska marknaden, införde en bred prisparitetsklausul som förbjöd boenden som använde tjänsten att erbjuda lägre priser via sina egna försäljningskanaler eller via försäljningskanaler som drevs av tredje part, inklusive konkurrerande onlineresebyråer. Domstolen klargör att prisparitetsklausulen begränsar konkurrensen på marknaden för onlinebokningar och att användningen av sådana klausuler strider mot EU:s konkurrensregler.
26 september: EU-domstolens dom i Orlen mot kommissionen (mål C-255/22 P)
Den 26 september 2024 avgjorde EU-domstolen i mål Orlen S.A. mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att Orlen, tidigare känt som Polski Koncern Naftowy Orlen, överklagade en tidigare dom från tribunalen som avslog deras begäran om att ogiltigförklara ett beslut från kommissionen. Beslutet gällde åtaganden som Gazprom föreslagit för att lösa konkurrensproblem på gasmarknaderna i Central- och Östeuropa. Orlen hävdade att kommissionens beslut inte tillräckligt adresserade de konkurrensproblem som identifierats, särskilt i förhållande till Gazproms dominerande ställning på marknaden och deras påstådda missbruk. Domstolen prövar bland annat principerna om god förvaltning, proportionalitet och energisolidaritet inom EU och ogillar överklagandet. Domstolen anser att den omständigheten att de aktuella avsnitten i den överklagade domen inte är lika detaljerade som klaganden önskat inte innebär att tribunalen har underlåtit att motivera sitt beslut tillräckligt i denna fråga.
2 oktober: Tribunalens dom i Pharol mot kommissionen (mål T-181/22)
Den 2 oktober fastställde tribunalen kommissionens beslut Pharol mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att Pharol, ett portugisiskt telekom-företag, överklagade ett beslut från kommissionen som rörde påstådda överträdelser av konkurrenslagstiftningen. Överklagandet gällde en konkurrensklausul som innebar ett åtagande att avstå från att konkurrera med den andra parten på den iberiska marknaden. Kommissionen drog slutsatsen att klausulen medförde ett konkurrensförbud för parterna och utgjorde ett avtal om marknadsuppdelning som hade till syfte att begränsa konkurrensen på den inre marknaden i strid mot artikel 101 FEUF. Kommissionen beaktade bland annat avtalets innehåll, det ekonomiska och rättsliga sammanhang som avtalet ingick i, samt deras beteende och faktiska agerande, i synnerhet deras beslut att säga upp klausulen efter det att kommissionen inlett förfarandet. Pharol hävdar att kommissionens beslut är felaktigt och att det inte tillräckligt beaktar företagets argument och bevis. Tribunalen delar dock inte Pharols bedömning i målet T-181/22, utan bekräftar kommissionens tillvägagångssätt och ogillar Pharols talan.
2 oktober: Tribunalens dom i mål Crown Holdings och Crown Cork & Seal Deutschland mot kommissionen (T-587/22)
Den 2 oktober avgjorde tribunalen målet T-587/22 Crown Holdings och Crown Cork & Seal Deutschland mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att Crown Holdings och dess tyska dotterbolag, Crown Cork & Seal Deutschland, överklagade ett beslut från kommissionen som rörde kartellverksamhet på marknaden för metallförpackning. Kommissionen hade funnit att företagen deltagit i en överträdelse av artikel 101 i FEUF mellan perioden 2011-2014 vilket resulterade i att böter ålades företagen. Crown Holdings och dess dotterbolag hävdar att kommissionens beslut var felaktigt och att deras rättigheter inte hade respekterats under utredningen. Tribunalen delar dock inte klagandes bedömning, utan avvisar deras yrkanden.
4 oktober: EU-domstolens dom i Thyssenkrupp mot kommissionen (mål C-581/22 P)
EU-domstolen meddelade den 4 oktober dom i målet Thyssenkrupp mot kommissionen och bekräftar kommissionens beslut att förbjuda Thyssenkrupps och Tata Steels föreslagna transaktion. Bakgrund till målet är att Thyssenkrupp överklagade kommissionens beslut att förbjuda transaktionen till tribunalen. Kommissionens oro grundade sig bland annat på risken att transaktionen skulle kunna leda till prishöjningar på tillverkning och leverans av platta kolstålsprodukter samt elektrostål. Tribunalen ogillade samtliga av företaget åberopade argument och fastställde kommissionens beslut. Företaget överklagade därefter tribunalens dom till EU-domstolen och åberopade bland annat tolkningen av begreppen "betydande konkurrenskraft", "nära konkurrenter" och Herfindahl-Hirschmann-indexet. EU-domstolen delar dock inte Thyssenkrupps bedömning, utan fastställer tribunalens dom och därmed även kommissionens beslut att förbjuda den föreslagna transaktionen.
4 oktober: EU-domstolens dom i Ferriere Nord SpA mot kommissionen (mål C-31/23 P)
Den 4 oktober meddelade EU-domstolen sin dom i målet Ferriere Nord SpA mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att Ferriere Nord, ett italienskt stålproduktionsföretag, överklagade en dom från tribunalen som rörde ett beslut från kommissionen. Beslutet avsåg Ferriere Nords deltagande i en rad överträdelser som bröt mot artikel 101 i FEUF, relaterade till svetsade armeringsnät. Ferriere Nord hävdade att kommissionens beslut var felaktigt. EU-domstolen upphävde tribunalens dom i den del där tribunalen ogillade Ferriere Nords invändningar om åsidosättande av likabehandlingsprincipen. I övrigt ogillade EU-domstolen Ferriere Nords överklagande.
4 oktober: Förenade målen Ferriera Valsabbia och Valsabbia Investimenti mot kommissionen, Alfa Acciai mot kommissionen och Ferriere Nord mot kommissionen (mål C-29/23 P, C-30/23 P och C-31/23 P)
Den 4 oktober 2024 avgjorde EU-domstolen även de förenade målen som rörde den italienska marknaden för armeringsjärn. Domstolen ogillade överklagandena från Ferriera Valsabbia, Valsabbia Investimenti och Alfa Acciai, och fastställde därmed både tribunalens domar och kommissionens beslut från 2019, enligt vilket företagen ålades att betala böter för konkurrensbegränsande avtal på den italienska marknaden. Domstolen konstaterar bland annat att tribunalen inte hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och att kommissionen inte hade åsidosatt de klagande företagens rätt till försvar.
4 oktober: EU-domstolens dom i målet om FIFA:s regelverk om spelarövergångar (C-650/22)
Den 4 oktober meddelade EU-domstolen sin dom i målet om FIFA:s regelverk för spelarövergångar. I domen fastslogs att vissa av FIFA:s regler om spelarövergångar strider mot EU:s lagstiftning och principerna om fri rörlighet. Enligt regelverket kan en spelare som säger upp ett kontrakt före dess löptid kan vara skyldig att betala ersättning till den tidigare klubben. Om spelaren därefter börjar spela för en ny klubb, blir både spelaren och den nya klubben gemensamt ansvariga för betalningen av ersättningen till den tidigare klubben. Den nya klubben kan även förbjudas att registrera spelare för tävlingsspel. Domstolen fann att dessa regler begränsade konkurrensen genom att hindra spelare från att fritt byta klubb. Domen innebär en öppning för spelare att lättare kunna hitta en ny klubb efter att deras kontrakt har sagts upp.
24 oktober: EU-domstolens dom i Intel Corporation mot kommissionen (mål C-240/22 P)
Den 24 oktober meddelade EU-domstolen sin dom i målet Intel Corporation mot kommissionen. I domen fastställer EU-domstolen tribunalens ogiltigförklaring av kommissionens beslut att ålägga Intel böter om 1,06 miljarder euro för missbruk av dominerande ställning. Bakgrunden till målet är en långdragen process där kommissionen överklagade en tidigare dom som ogiltigförklarade delar av kommissionens beslut mot Intel från den 13 maj 2009. Beslutet handlade om att Intel hade missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för x86-mikroprocessorer genom att erbjuda lojalitetsrabatter. Domstolen avvisar samtliga grunder som kommissionen åberopat i sitt överklagande och fastställer därmed tribunalens dom. Domstolen konstaterar att kommissionen inte har lyckats bevisa att Intel olagligt delat ut rabatter till PC-tillverkare som gått med på att köpa majoriteten av sina chip från Intel. I frågan om prövningen av huruvida en effektiv konkurrent föreligger, bekräftar domstolen att det är tribunalen som har ansvaret att pröva varje argument som syftar till att ifrågasätta kommissionens bedömningar och som kan leda till att de slutsatser som kommissionen dragit ogiltigförklaras.
____
Dessa nyligen meddelade domar och förslag illustrerar konkurrensrättens ständiga utveckling och hur den kan användas för att hantera moderna marknadsstrukturer. Avgörandena kommer att ha påverkan på företags strategiska agerande kring M&A och andra affärsmetoder. Det är därför av stor vikt att proaktivt granska sin förvärvsstrategi, sina affärsmetoder och sina kontraktsvillkor för att säkerställa att de är i linje med rättsutvecklingen.
Hör gärna av er till Erik Brändt Öfverholm, Robin Heimdahl, Hanna Medelius eller Linnea Wernheim om ni vill veta mer om rättsutvecklingen.
